Tyresta nationalpark - familjens första vandring

Våren 2023 var mina söner tre (snart fyra) och fem år gamla. Vagn och blöjor var ett minne blott. Vi började fundera på om det kanske skulle vara möjligt med en kortare vandring för hela familjen. Vi var inte helt säkra på att pojkarna skulle orka men det var värt ett försök. Efter lite googlande på fina områden för vandring i Stockholms närområde fastnade vi för Tyresta nationalpark, endast två mil från Stockholm city. En solig dag i mitten av april, faktiskt den första riktigt soliga dagen. När man riktigt kan känna hur lyckan i bröstet puttrar av vetskapen om att snart kommer våren, och sedan sommaren. Då bjöd vi med en familjevän på utflykt och begav vi oss till området för en enklare vandringstur. 

Vi har inte bil och tog oss därför dit kommunalt. Det finns bussar (807 och 809) som stannar precis vid Naturum. tillika ingången till naturreservatet. Stationen heter Tyresta by. Vill man komma till en annan entré kan man läsa om hur man tar sig till dessa på hemsidan Sverigesnationalparker.se. 

Utdrag från Sveriges nationalparkers hemsida: 

Tyresta nationalpark

Välkommen till en riktig urskog! Sevärd, stor och Stockholmsnära.

Grova, knotiga tallar med många hundra år på nacken vittnar om tidens gång. Magra, karga hällar som inlandsis och vågor slipat lena, då när den närbelägna skärgården ännu sträckte sig hit. Allt vackert inramat av högresta granar som vakar över mossor och lavar. Skogen bryts av glittrande sjöar och i luften anas en lätt doft av skvattram och pors. Tyresta nationalpark är det största urskogsområdet söder om Dalälven. Nationalparken omges av Tyresta naturreservat och sammantaget utgör Tyresta 5000 hektar med 55 km vandringsleder. Välkommen in!

Precis vid ingången till nationalparken, om man åker till Tyresta by, ligger Naturum. Här hittar man naturvägledare som kan svara på frågor och tipsa om olika leder. Det finns även utställningar och programaktiviteter. Naturum arrangerar årligen vandringar. Man kan även köpa kartor, souvenirer och litteratur om Tyresta, natur och nationalparker. Min man började med att slinka in och be om tips på kortare vandringsled som våra små killar skulle kunna klara av och rekommenderades "Urskogsstigen". Det är en rödmarkerad stig på 2,5 km. Det är den kortaste leden i naturreservatet. Den längsta leden är 14 km. Man kan läsa mer om de olika lederna på Sverigesnationalparker.se. 

Det är inte många steg in i nationalparken innan man kommer till Urskogsstigens start. Vi tog till höger efter skylten. 

Delar av leden är spångad. Leden kantas och vackra uråldriga träd. Flertalet har ramlat eller ligger ner och dessa passar ju utmärkt att klättra och balansera på. 

Vi slog oss ner för fika. Mackor, bullar och varm choklad. Som sig bör en kylig och solig vårdag i skogen. 

Efter att ha gått leden i lugn takt (åtminstone vi vuxna) var det dags för lunch. Barnens vandring hade till stor del bestått av att spörta förbi oss, klättra i träd, balansera på liggande träd, speja efter spännande djur, pilar och skyltar. Nu var det dags för lite energiintag. 

Vi tog oss till cafét som ligger nära ingången och Naturum. Vi fick en plats i lä. Solen stekta på och för första gången i år tog vi av oss till t-shirt för att hantera värmen. Stunder man minns. Vi köpte pannkakor till barnen och mackor till oss vuxna. Sedan blev det glasspremiär på det. 

Tyrestas café är ligger i en lokal med anor från 1700-talet. Här serveras enklare lunchrätter som paj, soppa och pannkakor. Det finns bröd med olika fyllning, hembakat fikabröd och glass. Det går också att beställa med sig en picknick-korg för skogsturen.

Efter fikapausen gick jag och äldsta sonen "Allemansråttans stig". Lilleman behövde spara energi men stora killen var nyfiken. Det är en kort promenad bakom Naturum där Allemansråttan beskriver vad man får och inte får göra i naturen. Hur viktigt det är att lämna naturen ren från nedskräpning och att inte störa djuren som bor där. En mysig och informativ stig som passade min son perfekt. 

Sedan gick vi vidare till Tyresta gård som ligger i Tyresta by. Här finns en liten lanthandel där man kan köpa kaffe, fika och korvar från gården att grilla på grillen utanför. Det finns djur på gården som barnen tycker det är spännande att gå och hälsa på. Ibland anordnas även ponnyridning här. 

Jag glömde för en stund att fota så jag har tyvärr inte många bilder från gården. 

Efter ytterligare en kort vandring började alla i gänget bli trötta. Vi begav oss mot bussen för hemfärd. Bussen avgick endast en gång i timmen så det gällde att planera in avfärden i lagom tid för att minska risken för övertrötta barn och vuxna. 

Jag och min man uppskattar att våra små killar gick cirka en mil under dagens utflykt. Efter år av småbarnsår med blöjor, skrik och gnäll, vagnpromenader och anpassning kändes det som en stor sak för oss. Som ett steg mot frihet. Både jag och min man tycker om att vandra och nu kändes det som att en helt ny värld öppnade upp sig för oss. Och sommarens planer började omforma sig. Tänk om vi skulle ta oss till en annan del av landet och vandra i sommar. De småländska skogarna i områdena kring där min man växte upp som liten. Eller varför inte vandra på de mjuka klipporna på Västkusten som jag drömt om länge. Eller en vandring på Gotland dit vi skall i sommar. Vilka möjligheter!