Jag och min mamma har länge velat besöka Dubrovnik men jag har alltid hittat andra resmål som jag valt att prioritera före. Jag har nämligen varit osäker på om det går att hitta så mycket att göra i Dubrovnik och hört skräckhistorier om hur mycket turister som kommer dit. Trängsel och kaos verkade oundvikligt och det är dessutom känt som ett dyrt resmål. Frågan var om det är en turistmagnet som skulle kosta mer än det smakar. Och att Dubrovnik är trångt och intensivt var en helt korrekt analys. Tydligen är det så illa att lilla Dubrovnik till och med slår Venedig på fingrarna, som väl ändå många ser som sinnebilden för överturism. I Venedig går det 21 och i Dubrovnik 37 turister på varje lokal invånare (enligt statistikportalen statista). Det går inte att förneka att Dubrovnik på många sätt närmar sig en katastrof och enligt Statista har 60% av invånarna i den gamla stadskärnan de senaste åren flyttat ut ur sina bostäder som nu istället hyrs ut till turister via någon uthyrningssida. Men många invånare väljer att acceptera läget och inte klaga. Varför? För att det finns enorma mängder med pengar att tjäna. Enligt en podd jag lyssnade på så tjänar en guide i Dubrovnik fem gånger mer än en läkare.
Men jag var ändå så nyfiken. Jag svalde skammen, lovade att bete mig som en respektfull turist mot staden och ge tillbaka (i form av att sätta sprätt på pengar under min vistelse) också tog jag mig an utmaningen. Och efter att ha gjort många timmars research inför vår resa så lyckades jag
med att planera en helt magisk vistelse i denna otroligt vackra gamla stad. Vi såg så mycket vackert, åt gott och undvek stadskärnan under timmarna då dagsturisterna
var på besök. Vi stod inte i en enda kö under hela vår vistelse, hittade lugna
stränder och klippor för bad och lyckades få bord på stadens allra finaste
restaurang. Jag skall erkänna att jag är riktigt stolt över min planering. Jag
skulle faktiskt våga säga att det är den absolut bästa reseplanering jag gjort
hittills. Och jag tycker att jag genom min planering också visat staden den respekt
som den förtjänar.
Dubrovnik
– ett utmanande och utmattande resmål
Dubrovnik är känt för sin gamla stadskärna som ligger innanför den kända
stadsmuren. Den lilla stadskärnan påminner på många sätt om Visby. Det finns
tre portar in till gamla stan, Pile gate (största), Buza gate och Ploce
gate. Här är husen byggda av sten, taken orange-röda och gränderna är trånga.
Få har nog lyckats missa att Dubrovnik användes som huvudlocation för serien Game
of Thrones, vilket i sig lockar många besökare. De stora sevärdheter i
Dubrovnik är huvudgatan Stradun, stadsingången Pile gate, Jesuit Stairs och stadsmuren i sig
som man kan vandra på, den vackra byggnaden Rectors palace, den gamla hamnen
och fortet Fort Lovrijenac. Populära utflykter är att ta linbanan upp till
Mount Srđ och att ta båten ut till ön Lokrum. Den mest populära stranden är Banje
beach men det finns betydligt bättre alternativ till den om jag får säga min
mening. Glöm inte att packa badskor eftersom stränderna i Kroatien är steniga. Dubrovniks
gamla stadskärna är en bilfri zon och innanför stadsmuren får varken bilar
eller bussar köra (med undantag för fordon som kommer med leveranser).
| Under tidiga mornar kommer små skåpbilar med leveranser till stadens restauranger och butiker. |
Men även om inga bilar kör runt i de trånga gränderna såsom i många andra gamla städer är det under större del av året allt annat än lugnt och harmoniskt i stadskärnan. De enorma turistströmningarna kan göra vistelsen till en utmaning och pröva ens tålamod. Det kan vara svårt att uppleva sevärdheterna när man konstant har en ryggtavla framför sig. Precis som på alla andra överturistiga ställen bör man tänka en extra gång över hur man lägger upp sin planering för att få ut det man vill ha ut av sin resa. Man kan förlora mycket på att ”ta det som det kommer”.
2023
lanserade staden en kampanj under namnet ”respect the city” som bland annat
uppmanade turister att undvika att dra rullväskor genom stadens medeltida,
stensatta gränder. Detta för att minska buller och bevara kullerstensgatorna.
Det ryktas ibland på nätet att man kan bötfällas om man drar en rullväska genom
stadskärnan men det stämmer alltså inte. Inte ännu i alla fall.
En
intressant sak som kan vara bra att känna till när man skall resa till Kroatien är
att alla stränder i Kroatien har ”public access”. Det finns inga privata
stränder i hela landet. Hotell och resorts kan alltså inte stänga av stränder
och vägra ge allmänheten tillgång utan får snällt öppna dörrarna och välkomna
gäster. Detta innebär att du med gott samvete kan gå till ett av de vackra
lyxhotellen, även om du inte bor där och gå ner på deras strand, ta ett glas och ett dopp i havet. Så lyxigt!
När bör
man åka – Väder och trängsel
Vi valde att resa
till Dubrovnik i mitten av september eftersom högsäsongen i juli och augusti
med enorma turistströmmar, hetta, trängsel och risk för värmebölja aldrig var
aktuellt. Våren hade också varit ett bra alternativ, särskilt maj eller början
av juni med behagliga temperaturer och mindre risk för regn än i september, men
det passade inte detta år då jag redan hade två inbokade resor under våren. I
september är det fortfarande varmt, det mesta är öppet och vädret ligger oftast
runt 23–26 grader med varma nätter och ett fortsatt behagligt hav. Oktober
kändes för osäkert med svalare temperaturer och mer regn. Under vår vistelse
hade vi verkligen tur med vädret. Trots att det var september så hade vi klarblå
himmel och 27–29 grader varje dag fram tills dagen för hemresa då vädret slog
om till moln och regn. Dagarna efter att vi kommit hem såg jag flertalet klipp
från staden med hällregn som forsade nerför Dubrovniks stentrappor.
Utöver vädret så finns den en annan sak att ta hänsyn till i just Dubrovnik. Kryssningsfartygen. Det är en liten men ack så viktig detalj att ha koll på. Även om det på många resmål generellt är lugnare måndag-torsdag med ökad turism under helgdagar så är det i Dubrovnik inte just veckodagen i sig som avgör vilken nivå på trängsel det är i staden, utan kryssningsfartygens schema. Under juli och augusti kan Dubrovnik bli extremt trångt när flera kryssningsfartyg anländer samtidigt. Trots att målet är max två fartyg och 5 000 passagerare per dag kan siffran ibland nå 8 000–10 000, vilket överbelastar den trånga stadskärnan.
I
september är trycket betydligt lägre, ofta 2 000–5 000 passagerare på
toppdagar. Under vår vistelse såg det ut så här:
Lördag:
4 450 passagerare – mest trängsel
Söndag:
2 850 – måttligt
Måndag:
3 650 – högt tryck
Tisdag:
2 150 – lugnast
Denna
information fick jag från chat gpt (som visade sig stämma helt korrekt) och jag
använde den flitigt för att avgöra när vi kunde stanna kvar i den gamla
stadskärnan och när vi gjorde bäst i att hålla oss därifrån.
Kryssningspassagerarna utgör en stor del av besökarna, men även bussgrupper
bidrar. Jag tyckte att det var sorgligt att se dessa grupper av turister som
leds genom staden för en snabb titt på de största sevärdheterna för att sedan
åka vidare. Dubrovnik förtjänar mer än en kort dagsutflykt – staden har
betydligt mer att uppleva än vad några timmar räcker till.
Flyg
Ryanair och
Norweigan hade vid tiden för vår bokning 2025 direktflyg från Arlanda till
Dubrovnik. Hur många dagar i veckan som direktflygen går är beroende av säsong
och vill man åka från Stockholm och för en långweekend i Dubrovnik kan man behöva mellanlanda
antingen på vägen dit eller hem. Jag och min mamma ville stanna i 5 nätter och
hade svårt att hitta direktflyg båda vägarna. Vi flög med Croatia airlines och mellanlandade
i Zagreb på ditresan och hade direktflyg med Ryanair på hemresan. Vi betalade 5500
kr tur och retur för två vuxna. Vi bokade flyget 6 månader innan resan.
Flygbuss
Transferbussen mellan flygplatsen och Dubrovnik har två olika stopp som den
lämnar av på och fyra upphämtningsplatser. När man kommer från flygplatsen och åker
in till Dubrovnik kan man gå av vid Old town (Ploče gate) eller Main bus
station in Gruž. På vägen från Dubrovnik mot flygplatsen finns det däremot fyra
upphämtningsplatser:
Main bus station i Gruž
Grawe station
Old town (vid stationen där linbanan som går upp till Mount Srđ, en kort
proemand från Ploče gate)
Srebreno station (framför One Suite hotel).
Biljetter går att köpa online, på flygplatsen, på huvud busstationen (main bus
station) eller vid stationen där linbanan går upp till Mount Srđ.
Boende
Vi valde att boka
en liten studio (studiosvit comfort) innanför stadsmuren genom Rafael rooms and
apartments by DuHomes och betalade 11.500 kr för fem nätter. Boendet passade
oss helt perfekt utifrån den semester som vi var ute efter. Rummet bestod av
ett litet kök, kylskåp, ett litet bord, en tv och egen toalett och låg på en
av, kanske till och med DEN vackraste gatan i Dubrovnik. När vi under våra
dagar i staden satt på trappan med ett glas vin eller en frukost märkte vi att
det var få turister av de som passerade oss som inte stannade och tog kort
uppför den vackra grönbeklädda gränden där vi satt. Vi hamnade nog på en hel
del kort under de dagarna.
| Gatan vi bodde på |
Trots att gatan vi bodde på låg bara några steg från en av de större stråken i staden och endast någon minuts promenad från huvudgatan så var det inte många som passerade förbi. De flesta håller sig på de stora turiststråken och få guider valde att gå in just här. Gatan hade flera rum/ lägenheter som hyrdes ut till turister men det bodde även många lokalinvånare här. Jag försökte mitt bästa för att inte skämmas ögonen ur mig över att vi invaderade deras gata där de troligtvis några år tidigare haft grannar som bott. Nu satt vi på trappan med vår frukost och tog tusen foton. De vill ju bara ville leva sin vardag i deras stad. Men om jag bortser från det.. Jag skulle vilja säga att det här är det mest prisvärda boendet jag någonsin bott på. Många väljer nog bort det här alternativet då det varken finns pool eller ingår frukost men både jag och min mamma gillar att kunna variera oss. Vissa dagar unnade vi oss en lyxig restaurangfrukost och vissa dagar gick vi till bageriet och marknaden, båda bara någon minuts promenad från vårt boende och köpte dagsfärskt bröd och färska hallon som vi åt på stentrappan. En kort trappa upp från vårt boende fanns det en maskin där man kunde lägga in en peng (tror det var 5 euro) också tog maskinen ett gäng apelsiner och pressade fram ett glas färskpressad apelsinjuice. Ganska oväntat att hitta den där.
Och vad gäller bada, det kan man göra i havet. Det finns många bra badmöjligheter i Dubrovnik. Men vill man verkligen ha en pool på sitt boende så får man ta sig ut utanför stadsmuren. Dubrovniks kollektivtrafik fungerar bra och en stark rekommendation är att boka ett hotell längs med en busslinje som har tät förbindelse. Läser man vidare i mitt inlägg så kommer det en del tips på boenden och områden inbäddat i våra dagsturer.
En annan sak som jag nog aldrig hade kommit att tänka på innan resan var att boendet låg tillräckligt långt från kyrkklockor för att höra men inte väckas varje timme av det höga ljudet. Hade man bott precis intill en sådan klockan hade det nog varit svårt att undvika att bli väckt.
Hur man
planerar en resa till Dubrovnik för att undvika trängsel
Jag kan inte
betona det nog - när man åker till Dubrovnik bör man inte bara sätta sig på
flyget och ”ta det som det kommer”. Ska
man lägga tid och pengar på att resa till denna vackra stad bör man respektera
både sin egen semester och själva resmålet och göra upp en planering som
anpassas efter det man själv vill få ut.
Boende –
Man kan såklart välja att bo utanför den gamla stadskärnan och åka in på
kortare utflykter. Men det blir då en helt annan typ av resa än den jag och min
mamma hade. Är det sol och bad man är ute efter och man bara vill se Dubrovnik,
så visst, då är det en bra planering. Men vill man se och uppleva Dubrovnik på
riktigt, allt från lugna morgonpromenader till sena kvällsmiddagar i trånga och
upplysta gränder bör man enligt mig bo innanför stadsmuren.
Steg 1: Ta reda på hur många kryssningsfartyg som kommer till staden
just de dagar då du kommer vara där. När du vet hur många passagerare som
kommer släppas av per dag vet du också vilka dagar som är de lugnaste och vilka
dagar du definitivt skall hålla dig borta från stadskärnan.
Steg 2: Ta reda på vilka saker du vill se och göra, dels innanför
stadsmuren men även utanför.
Steg 3: Om du vill besöka någon populär restaurang kan det vara bra att
boka bord en bra tid innan (veckor/ månader).
Steg 4: Väl på plats, gå ner till hamnen tidigt under din vistelse och
boka plats på en båttur. Det kan vara klokt att ta det en dag då det kommer
vara mycket turister inne i gamla stadskärnan.
Steg 5: Nu när du har dina restauranger inbokade samt en båttur så kan
du planera in en dag för att gå på stadsmuren direkt när den öppnar klockan 8 på
morgonen. Sedan väljer du en annan dag då du åker du till Lokrum med första
färjan. Även det kan du göra på en av de mer turisttäta dagarna då
dagsturisterna sällan väljer att åka ut till ön. En turisttät dag kan du även
ta en lokal buss till platser utanför stadskärnan. Mer inspiration kommer i
inlägget. Planera att åka linbanan (alternativt lokalbuss) upp till Mount Srđ
en dag/ tid då det är lite färre turister i staden.
* Varken stadsmuren, båten till Lokrum eller linbanan upp till Mount Srđ
behöver förbokas som jag har uppfattat det. Oklart om det går att göra /behöver göras under högsäsong.
Stadens
sevärdheter
Dubrovnikpasset
Jag kan
rekommendera att köpa Dubrovnik-passet. 2025 kostade passet för en dag 40 euro,
för tre dagar 50 euro och för sju dagar 60 euro. Dubrovnik-Passet är ett
sightseeing-kort som ger dig
- Fri entré (ibland rabatt) till flera sevärdheter, inklusive stads-muren (City
Walls) och flera museer och gallerier i Dubrovnik.
- Offentlig busstransport inom staden ingår (antalet resdagar beror på längden på
passet).
- Rabatter på vissa attraktioner och aktiviteter (t.ex. Lokrum och festivaler).
Eftersom det som vuxen kostar 40 euro att gå på stadsmuren så tjänar man snabbt in kostnaden för passet. Vi valde att köpa ett tre dagars Dubrovnik pass. Vi använde det för att gå på stadsmuren, besöka några museum och åkte en hel del med kollektivtrafiken.
Stadsmuren
Att promenera uppe
på stadsmuren, runt den gamla stadskärnan är Dubrovniks sevärdhet nummer ett.
Tillsammans med huvudgatan och att vandra i de gamla gränderna. Jag skulle tro
att det är få turister som besöker Dubrovnik och som inte ger sig upp på den
gamla muren. Det finns tre platser där man kan börja / avsluta sin promenad: Pile
Gate, vid Fort St. John och vid Fort St.Luke på Od.sv.Dominika street. När jag
gjorde research verkar de flesta vara enade om att det bästa är att vara på
plats när muren öppnar klockan 8. Dels för att hinna före alla anordnade turer
med passagerare från färjor och andra besökare i staden. Men även, kanske ännu
viktigare, innan den extrema värmen kommer om man är i staden en varm dag. Mitt
på dagen kan det bli rejält hett och promenaden på muren bjuder inte på så
mycket skugga. Man kan även gå sent på eftermiddagen, efter 16.00. Jag hade
inte så höga förväntningar på denna promenad men ack så fel jag hade. Det var
en helt fantastisk promenad och längs med muren fanns det möjlighet att stanna
till för att ta sig en fika eller ett glas. Vi strosade fram i lugn och ro,
fotade en hel del och stannade vid ett tillfälle för att ta varsin islatte.
Sammanlagt var vi på muren i 2,5 timme.
Gamla
stadskärnan
Om man vill se stadskärnan och undvika de värsta folkströmmarna är det klokt
att planera in att besöka stadskärnan under tidigt morgon och satsa på lugnare
dagar med så få kryssningspassagerare som möjligt. Just tidig morgon (innan
klockan 9 – eller allra helst innan klockan 8) är starkt att rekommendera. Både
jag och min mamma är morgonmänniskor och vaknade dagligen av oss själva innan
06.30. Vi båda var för otåliga för att ligga kvar och dra oss och var ute på
Dubrovniks gator medan de flesta fortfarande låg och sussade. Vi gick ner till
den gamla hamnen och strosade runt i gränderna medan arbetare i staden tömde
papperskorgar, kom med matvaror till butiker och restauranger och sålde frukt
och grönt på torget. Dessa morgonpromenader var något av det bästa med hela
resan. Jag kan förstå om många värnar om sina sovmorgnar på semestrar men jag
tycker verkligen att man bör ta åtminstone en morgon då man går upp riktigt
tidigt och strosar runt i gränderna, längs med Stradun och ner till den gamla hamnen.
Då är staden nästintill tom på människor, fram tills alla andra vaknar. Det
tycker jag i och för sig att man alltid bör göra när man reser till turisttäta
städer.
Båtturer
– öar och grottor
Kroatien är ett
land där en del av resan verkligen bör spenderas på havet, eftersom kusten och
övärlden är landets hjärta. Det klara, turkosa vattnet gör området utanför
Kroatiens kust perfekt för snorkling, bad och båtturer, och det är magiskt
vackert när solens strålar speglar sig i havet.
Från
Dubrovnik utgår flera populära båtturer.
Heldagstur till Elaphite-öarna
En av de mest klassiska turerna där man besöker tre vackra öar:
Šipan – störst och lugnast, med små byar och olivlundar. När vi var på plats i
september var det få bolag vars båtturer stannade på ön då allt stängt för
säsongen och endast åtta fastboende familjer bodde kvar i en av öns
fiskebyar.
Lopud – känd för sin fina sandstrand Šunj Beach, en av Kroatiens bästa sägs det.
Koločep – närmast Dubrovnik; perfekt för snorkling, fiske och besök vid de
gröna och den blå grottan. En del turer går i land även på ön som enligt de
arrangörer vi pratade med skall vara den vackraste av öarna.
Blå
grottan och de tre gröna grottorna – badtur
Det finns även turer som har fokus på bad och grottor där man får möjlighet att
simma in i grottor där ljuset skapar spektakulära blåa och gröna färger i
vattnet. Turen kan även kombineras med stopp vid andra öar. Och då oftast med
fokus på strandbad.
Kombinationsturer
Också finns det båtturer som kombinerar bad och besök på ö eller öar.
Blå grottan + Šunj Beach
Blå grottan + Šipan
Delar av Elaphite-öarna med olika bad- och snorkelstopp
En del
turer (de mindre båtarna) börjar i gamla hamnen som ligger centralt inne i den gamla stadskärnan och är mycket lättillgängliga om man bor innanför
stadsmurarna. De större båtarna börjar oftast i Port Gruž. Man blir då hämtad
vid ett hotell strax utanför stadskärnan med buss och lämnas i hamnen.
Vi valde
att ta en semi-privat båttur med en ganska liten båt som hade plats för högst
15 deltagare. Denna halvdagstur kostade 60 euro per person. Vi började vid de
tre gröna grottorna, besökte Koločep och på vägen hem den blå grottan. Vi var
otroligt nöjda med denna halvdagstur och jag tror vi gjorde helt rätt som valde
en tur som mestadels satsade på att besöka grottor. Själva stoppet vid ön var inget
speciellt enligt oss. Min mammas reaktion när hon fick snorkla och titta på
fiskar och när hon befann sig inne i den blå grottan var verkligen fantastisk
att se. Läs mer om denna utflykt längre ner i inlägget.
Är man
sugen på att se öarna runt Dubrovnik mer ordentligt, kanske vandra och bada,
skall det även finnas färjor man kan ta. På så vis kan man själv välja hur lång
tid man vill ha på respektive ö och slippa följa ett upplagt schema. Av den
information jag har hittat så skall det gå flertalet färjor varje dag till
samtliga av Elaphiti-öarna.
Lokrum
Jag kan varmt
rekommendera en halvdagstur till ön Lokrum. Lokrum är en grön och naturskön ö
bara 10–15 minuter med färja från Dubrovniks gamla hamn. En tur och retur
biljett kostade 2025 30 euro per person. Ön bjuder på vandringsstigar, små
klippstränder, botaniska trädgårdar och historiska klosterruiner, med fantastisk
utsikt från Fort Royal.
Mitt på ön ligger en saltvattensjö med hög salthalt,
kallad “Dead Sea”, där man flyter lätt på vattnet. Den höga salthalten kommer
sig tydligen av att vattnet som kommer till sjön tar sig dit genom flera grottor och
tunnlar som är kopplade till havet. På grund av platsen som sjön ligger på så
får vattnet på vägen en ännu högre salthalt än havet. Den lilla sjön blev min
absoluta favorit på Lokrum och de två timmarna vi spenderade där var några av
de bästa under hela Dubrovnik-resan. Jag ville inte gå därifrån. Att det fanns
en bar precis intill sjön gjorde det än svårare att lämna (även om drinkarna
inte höll hög kvalitet). Läs mer om denna utflykt längre ner i inlägget.
Mount
Srđ (linbana buss eller taxi)
Jag skulle tro att
de allra flesta som besöker Dubrovnik prioriterar att ta linbanan upp till
Mount Srđ. Mount Srđ ligger strax norr om Dubrovnik och bjuder på fantastisk
utsikt över Gamla stan, havet och Lokrum-ön. På toppen finns en restaurang och
en bar samt utsiktsplatser som är perfekta för foton och solnedgångar. Jag och
min mamma valde bort att betala 30 euro per person för att åka linbaneturen på
fyra minuter uppför och nedför berget. Detta dels då det kändes onödigt dyrt och dels då min
mamma är rädd för höjder. Jag själv var också ganska skakad efter att flera
olyckor då nyligen skett i Europa med olika linbanor och bergbanor (Neapel och
Lissabon). Vi valde istället att ta en lokalbuss (bussbiljett ingick i
Dubrovnik-passet) upp på berget för att sedan vandra bort till toppstationen.
Och vilken lyckoträff det var. Även denna utflykt går att läsa mer om längre
ner i inlägget.
Lapad
Lapad är ett
populärt promenad- och vandringsområde som ligger en kort bussresa utanför den
gamla stadskärnan. En vandring runt halvön ger fantastiska vyer över Adriatiska
havet, små vikar och stränder samt möjlighet att njuta av grönskande
medelhavsvegetation. Längs vägen finns flera caféer, restauranger och
strandpromenader, inklusive den kända Cave Bar, en bar byggd in i klipporna med
direkt havskontakt. Baren har plats för 60 personer och man kan inte förboka platser utan får fint dyka upp och hålla tummarna. När vi var där var det ganska lugnt och vi lyckades få platser nära
baren medan uteserveringen var fullsatt. Men det var på dagtid och när högsäsongen var förbi. Under vår promenad
i Lapad området passerade vi flera lyxiga hotell med otroliga uteserveringar precis
intill havet samt en lyxig beach club som var omöjligt att passera utan att
stanna för ett glas och ett dopp i havet (ett stopp som trots att det var en
beach bar endast kostade oss 14 euro). Vandringen runt Lapad är en lugn
kontrast till den trånga Gamla stadskärnan. Området skall vara något alldeles extra under
solnedgång.
Restaurang
360
Kanske inte direkt
en sevärdhet men restaurang 360 vill jag ändå nämna då jag är otroligt nöjd
med kvällen vi spenderade på deras vackra del av muren. En middag här kostade
2025 mellan 134-174 euro per person för 3-5 rätter (exklusive dryck). Man bestämmer
antal rätter och sen serveras dessa samt en Amuse-bouche innan förrätten och en
Petit fours efter efterrätten. Jag är medveten om att de flesta inte tycker att
det är värt priset för att äta här men om man har möjlighet och lyckas pricka
en bra väderdag så är det magiskt att sitta på muren medan solen går ner. Maten
var god och spännande (läs mer om maten längre ner i inlägget). Men framförallt
var platsen magisk. Man kan också överväga att ta ett glas på deras terrass som
ligger strax intill restaurangens uteservering. Kanske inte riktigt samma
upplevelse men ett billigare alternativ och säkerligen jättemysigt.
Reseupplägg
Fredag 19
september
Flyg från Arlanda
11:20 – 13.50. Mellandning i Zagreb, nästa flyg 14.45-15.40. Flygbuss in till
Dubrovnik. Hämta upp nyckel på upphämtningsplatsen och checka in på boendet. Tidig
middag på den populära skaldjurs-streetfood-restaurangen Barbra i Dubrovnik.
Sedan en kvällspromenad.
Lördag 20 september
Började dagen med en ordentlig morgonpromenad innanför stadsmuren. Strosade i
gränder, kollade in gamla hamnen och besökte den otroligt vackra basketplanen
under brinnande soluppgång. Frukost på den klassiska restaurangen Dubravka
1836. Efter frukosten tog vi första båten över till ön Lokrum. På kvällen åt vi
på den lyxiga Michelin restaurangen 360. En kväll att minnas resten av livet.
Söndag 21 September
Tidig morgonpromenad innanför stadsmuren. Besökte den kända, men för säsongen
nedstängda baren Buza bar. Frukost på trappan utanför hotellrummet. Vid 8 stod
vi redo att gå upp på muren. Vid 10.30 hade vi gått hela muren. Gick till
hotellrummet och bytte om till badkläder och bekväma kläder att dra över.
Skorna lämnades hemma och flip-floppsen åkte på. Efter pizza och aperol spritz
gick vi ner till den gamla hamnen för att klockan 14 hoppa på båten för en tur
till de gröna grottorna, ön Koločep och blå grottan. Tillbaka i hamnen klockan
18. Efter att ha svidat om och fått med oss den kylda cavan i kylskåpet gick vi
för andra gången den här dagen till den nedstängda Buza bar. Nu för att njuta
av solnedgången. Vi var långt ifrån ensamma om att ha tänkt den tanken. Middag
på en restaurang nära hotellet som jag inte skulle rekommendera.
Måndag 22 september
Tidig morgonpromenad, frukost på trappan och vid 9 tog vi lokalbuss ut till
Lapad-området. Vi gick en långpromenad runt halvön som kallas Setnica walking
trail. Vi stannade till och intog kaffe, drinkar och ett dopp i havet när helst
vi fick lust. Besökte bland annat den berömda Cave bar. 13.30 tog vi bussen
tillbaka till gamla stan. Besökte Fort Lovrijenac och tog ett dopp vid Beach
Šulić. Efter ombyte tog vi en drink på baren Bard Mala Buža som till skillnad
från Buza bar fortfarande hade öppet för säsongen innan vi gick vidare till den
populära restaurangen Lady PiPi där på delade på en flaska vitt och åt skaldjur
som kom direkt från grillen.
Tisdag 23 september
8.30 tog vi en lokalbuss till det övergivna lyxhotellet Hotel Belvedere som
numer tagits över av ett gäng hemlösa katter. På vägen tillbaka stannade vi
till vid stranden Plaza Sveti Jakov varifrån man har en vacker utsikt mot den
gamla stadskärnan. Vi åt lunch och tog oss ett dopp. Fortsatt promenad mot
gamla stan och när vi närmade oss gjorde vi ett sista stopp på Hotell Excelsior
som jag läst en del om. Hotellet har en helt magisk utsikt över gamla hamnen
med Banje beach som förgrund. Här tog vi en iskaffe innan vi gick in till
stadskärnan för att besöka några museum. Efter att ha vilat en stund på rummet
åkte vi lokalbuss upp till Mount Srđ. Åt grill-middag på Konoba Dubrava innan
vi började vandra mot topp-stationen. Njöt av den osannolikt vackra utsikten
tills det blev riktigt mörkt. Då vandrade vi ner till stadskärnan igen.
Onsdagen 24 september
Sista timmarna i Dubrovnik. Morgonpromenad, en mysig frukost på Bistro Revelin och
kaffe på Cogito coffee. Sedan var det dags att ta flygbussen ut till
flygplatsen och tacka för denna vistelse i vackra Dubrovnik.
Dag 1 -
Fredag 19 september
Så var det
äntligen dags att resa till Dubrovnik för att få bilda mig en egen
uppfattning om detta omtalade resmål. Jag har under åren pratat med flera
personer som besökt Dubrovnik. Vissa har sagt att det är deras livs bästa resa
och den vackraste platsen de någonsin sett. Men jag har samtidigt också mött
personer som menat att det är ett fruktansvärt ställe med allt för mycket
turister och att man gör bäst i att hålla sig därifrån. Det är nog det som har
gjort att jag avvaktat många år med att resa dit och som lett till att jag
ägnat extremt många timmar på research innan avresa för att göra mitt yttersta
för att denna resa skulle bli lyckad.
Redan vid 9-tiden satt jag och min mamma på Arlanda, hon med en kopp kaffe och
jag med ett glas cava och skålade in semestern. Flyget gick från Arlanda 11:20.
Vi mellanlandade i Zagreb och nästa flyg avgick 14.45. 15.40 landade vi i
Dubrovnik. Det var en kort och smidig mellanlandning.
| Zagreb flygplats. En mycket häftig byggnad måste jag säga |
När vi kom
fram tog vi Shuttle bus in till Dubrovnik. Man kunde köpa biljetter till bussen
i ankomsthallen. Det var enkelt att hitta. Platanus airport shuttle är den enda
shuttle bussen från flygplatsen in till Dubrovnik. När vi anlände skulle den
avgå om 20 minuter. Det kostade 10 euro per person och väg eller 15 euro per
person tur och retur. Vi tog tur och retur men ångrade oss när vi fick stå och
vänta på bussen i 50 minuter. Hade vi tagit en taxi och delat med ett annat
respar hade det förmodligen inte blivit dyrare och vi hade sluppit den långa
väntetiden. Men jag tror egentligen att bussen skall gå att lita på och att
vi hade otur.
Bussen gör
bara ett stopp i gamla stadskärnan (stannar utanför Ploce gate). Där gick vi av
och sedan vandrade vi genom den gamla stadskärnan till kontoret där
vi kunde hämta nyckeln till lägenheten som vi bokat. Väl framme på boendet kunde vi konstatera att vi
gjort ett riktigt kap. Gatan vi bodde på var helt otroligt vacker.
Nu var vi
hungriga och beslutade oss för att ta en tidig middag. Jag styrde oss mot den populära
Kroatiska skaldjurs-streetfood-restaurangen Barbra i Dubrovnik som jag läst att
man inte bör missa once in Dubrovnik. Restaurangen är en familjerestaurang. Vi
lyckades få det sista bordet på den lilla restaurangen och beställde in deras
fisk och skaldjursplatta tillsammans med varsitt glas vitt. Det var otroligt
mycket mat man fick. De friterade ostronen var spännande. Mina favoriter var mackorna
med hemmagjord skaldjurspaté, hamburgaren (man kan välja mellan sardinburgare,
räkburgare och bläckfiskburgare) och bläckfisksalladen med färsk tomat. Det
fanns även potatissallad, friterad små bläckfiskar, friterade boquerones och
två olika såser. Middagen kostade 800 svenska kronor för oss båda två. Jag tyckte det
var värt det för att få testa lite olika saker men man kan såklart även
beställa in enstaka rätter eller ta några snacks istället. När vi senare under
veckan passerade restaurangen vid några tillfällen var det oftast en lång kö
uppför trappan med folk som väntade på att få bord eller på att få beställa för
att ta med sig. Att beställa med sig en av deras hamburgare och sätta sig nere
vid hamnen eller på några av alla badställen är nog inte heller så dumt.
Sedan tog vi en kvällspromenad i de centrala delarna och ner mot den gamla hamnen där vi såg slutet av solnedgången och gick den kända trappan Jesuit Stairs. Vi avslutade dagen med ett glas vitt på trappan utanför vårt boende. Det var bara första kvällen och jag började tyvärr känna mig förkyld.
Dag 2 -
Lördag 20 september
Vid 06.30 gick vi ut för en ordentlig morgonpromenad innanför stadsmuren. Medan nästan alla andra låg och sov strosade vi i gränder, kollade in gamla hamnen och såg den otroligt vackra basketplanen
under soluppgång.
| Jag kunde inte få nog av gatan som vi bodde på |
| Buza gate |
| Vi passerade en restaurang som vi kände att vi måste äta på någon kväll |
| Restaurangen heter restaurant Pi Pi. |
Vid 8 tiden var vi på plats vid den klassiska restaurangen Dubravka 1836 för frukost. Den ligger mycket vackert placerad med utsikt över stadsmuren och Fort Lovrijenac.
Efter frukosten tog vi oss ner till hamnen för att komma med första båten över till Lokrum Island. Den avgick vid 9-tiden och kvart över nio var vi framme på den lilla ön. På vägen dit såg man tydligt det övergivna lyxhotellet Hotel Belvedere som vi senare under resan skulle komma att besöka.
Vi tog oss en
ordentlig promenad runt ön och förvånades över hur dåligt skicka det var på promenadstråken på större delen av ön. Förutom just i området där man steg av färjan. Trots att man uppmanar
besökare att gå på vandringslederna så var de i otroligt dåligt skick med lösa
stenar. Det var inte många som gick på vandringslederna utan de flesta
verkar åka ut till Lokrum för sol och bad.
Vid
11-tiden kom vi fram till ”Dead sea” som är en liten sjö mitt på ön som har
väldigt hög saltvattennivå. Här flyter man lätt och man kan simma in i en liten
grotta. Jag blev helt golvad av hur vackert det var. Vi tog varsina drinkar
(eller kanske två var) på baren precis intill sjön och först efter två timmar
lyckades min mamma få mig att gå med på att gå därifrån.
Kvart över ett tog vi färjan tillbaka till Dubrovnik. Vi var oroliga över att inte få plats men hade tur och kom med den överfulla färjan.
Väl tillbaka i de gamla delarna av Dubrovnik, på väg mot boendet för vila och ombyte kunde vi konstatera att gatorna var trånga av turister.
Efter att ha vilat en stund på rummet tog vi en promenad. Vi passerade stenklippan med de vackra dörrarna som ligger nedanför fortet Fort Lovrijenac, nära Orhan restaurant. I det här området kan man hyra kajak och delta i guidad tur. En kajaktur under solnedgången sägs vara något alldeles extra. Sedan kollade vi in Beach Šulić dit vi skulle koma att återkomma för ett bad senare under resan.
Vid 18 var
vi på plats vid den lyxiga Michelin restaurangen 360 där jag hade bokat bord. Vi
hamnade på det första bordet, närmst ingången, vilket var bra för då kunde vi
ha utsikt över svängen på muren. Vi satt där under solnedgång medan staden
mörknade och lamporna tog vid. Det var en helt magisk kväll att minnas resten
av livet.
Maten var god och spännande. Sittningen började med amuse bouch. De färggranna klickarna till höger ör smör med olika smaksättning. Utöver det serverades det varmt bröd och snittar med olika lyxiga röror och topping.
Till förrätt tog vi båda ankleverpaté och den lämnade oss verkligen inte besvikna.
Min mamma
åt en köttbit med potatispuré och tryffelsås.
När vinet
i glaset tog slut kunde jag inte hålla mig från att beställa in restaurangens
kända drink Doom of Bloom med gin, St-Germain, gul Chartreuse, Mullasano torr
vermouth och citronsaft.
Till efterrätt tog vi en dessert som hette kaffe och en som hette choklad.
Dag 3 - Söndag 21 September
Vi började även denna dag med en tidig morgonpromenad innanför stadsmuren. Nu var det betydligt lugnare på den kända trappan Jesuit stairs jämfört med när vi var där första kvällen.
| Jesuit Stairs |
Vi besökte den kända, men för säsongen nedstängda baren Buza bar. Det var bara vi där och vi beslutade oss för att vi skulle komma tillbaka till kvällens solnedgång med en flaska kyld cava.
Efter promenaden åt vi frukost på trappan utanför hotellrummet.
Vid 8 stod vi redo vid ingången till muren som ligger intill Pile gate. Man får inte själv välja i vilken riktning man vill gå på muren så det är bara att följa strömmen.
Efter ungefär 20 minuters promenad kom vi till ett café. Vi beslutade oss för att slå oss ner för ett glas islatte. Under promenaden fanns det flera små serveringar där man kunde köpa sig enklare dryck och mat (oklart hur stor matutbudet var).
Jag tyckte det var fantastiskt mysigt att promenera
på muren och jag var glad att hettan inte riktigt hunnit anlända ännu. Vid
10.30 hade vi gått hela muren.
Efter stadsmuren gick vi till hotellrummet och bytte om till badkläder och
bekväma kläder att dra över. Skorna lämnades hemma och flip-floppen åkte på. Vi
gick till restaurang Olivia som ligger i en trång gränd nära vårt boende. Vi
delade på en pizza och unnade oss varsin aperol spritz.
Sedan gick vi ner till den gamla hamnen för att klockan 14 hoppa på båten för en tur till de gröna grottorna, ön Koločep och blå grottan. Vi hade bokat en semi-privat båttur med en ganska liten båt som hade plats för högst 15 deltagare. Vi serverades varsitt glas dryck och sedan bar det av ut på havet.
Första stoppet var vid de tre gröna grottorna som består av:
- en liten grotta som också den är lätt att simma in i
- en djupare grotta som man kan simma in i för att sedan simma tillbaka ut samma väg som man kom från. Alternativt så kan man simma igenom den. Gör man det måste man på två platser dyka under hinder och sen klättra uppför stenar för att till sist hoppa ner från en klippa på 3- 5 meters höjd (beroende på var man väljer att hoppa). Då måste man ha med sig en av guiderna på båten. Detta var något både jag och min mamma skippade. Redan vid det här första stoppet kunde jag se på min mamma att den här båtturen inte skulle lämna henne besviken. Utöver möjligheten att få simma in i grottor kunde man låna cyklop och ligga i havet och kolla på fiskar, och hon älskade det.
Nästa stopp var ön Koločep. Vi blev avsläppta och fick spendera drygt en timme på ön. Vi valde bort stranden och restaurangen för att gå en kort promenad. Jag skulle inte säga att det stoppet imponerade så mycket på oss.
Om jag jämför de blå grottorna jag besökte den här sommaren (På Capri och utanför Dubrovnik) så skulle jag säga att båda är helt fantastiska. Den blå grottan på Capri är helt klart en större turistmagnet än den i Dubrovnik. På Capri måste man vara på plats tidigt på morgonen för att inte riskera att hamna i timslånga köer och dit kan man ta sig både från land och med olika båtturer. Det är en stor apparat och för att åka in i grottan tar man inträde. På så sätt kändes Dubrovnik mer genuint. Även om det säkerligen kan samlas många båtar här så blir det nog inte kösystem på samma sätt som på Capri. Men tvingar man mig att välja vilken jag gillade mest, så blir det den blå grottan på Capri.
| Bard Mala Buža (tidigare "The secret bar") ligger i skugga på kvällarna |
| Buza bar ligger i sol en bit in på kvällen och här kan man se en fantastisk solnedgång. Se nedan i inlägget |
Klockan 18 var vi tillbaka vid den gamla hamnen. Vi var otroligt nöjda med denna halvdagstur och jag tror vi gjorde helt rätt som valde en tur som mestadels satsade på att besöka grottor. Vi hade också turen att ha perfekt väder för bad och snorkling. Vi gick hem till rummet och hämtade den kylda cavan och gick sedan direkt till den stänga Buza bar.
Vi var långt ifrån själva där och det var svårt att få en plats med bra utsikt mot solnedgången men vi lyckades tillslut. Förväntan hängde i luften och när solen försvann bakom horisonten och färgade himlen i gult och orange klappade alla händerna. Medan vi satt där kunde vi underhålla oss med att kolla på människor som hoppade från de höga klipporna ner i havet. Medan himlen glödde hoppade vi ner och tog oss ett bad. Båtar passerade oss och när man simmade ut en bit såg man Buza bars klippor och allt folk som valt att stanna kvar även efter att solen gått ner.
Vi bytte om och gick till restaurang Lady Pi Pi som vi sett på en av våra morgonpromenader och verkligen ville besöka men kön visade sig var jättelång och det var bara att ge upp.
Innan vi gick vidare kollade vi in den vackra basketplanen på kvällstid. Den ligger precis vid restaurangen. Där var det lokalinvånare med deras barn som lekte och spelade basket.
Vi åt istället middag på en restaurang nära hotellet som inte gjorde något särskilt intryck på oss.
Dag 4 - Måndag 22 september
På måndagen vaknade både jag och min mamma okristligt tidigt av min hosta och
jag hade nästan ingen röst. Det var extremt ansträngande att prata. Vi
beslutade oss för att gå ut istället för att ligga kvar i sängen och gick ner
och satte oss längst ut på piren i gamla hamnen.
Solen som skulle gå upp 06.33 dröjde ytterligare närmre en timme efter egentlig soluppgång då den stiger upp bakom det höga berget. Vi såg Lokrum färjan åka ut med personal strax efter 07 och en local som stod och fiskade med kastspö. Intill Lokrum låg kryssningsfartyget Silver Whisper förtöjd. Ett av två fartyg som skulle anlända till Dubrovnik den här dagen. Efter en stund åkte personal från fartyget in mot hamnen och började sätta upp en informationsdisk på bryggan.
På vägen tillbaka till boendet köpte vi med oss färska hallon som vi åt med yoghurt och croissant till frukost på trappan.
Vid 9 tog vi lokalbuss 6 mot Babin kuk ut till Lapad-området. Med Dubrovnikpasset åker man fritt med lokaltrafiken.
| Buss 6 går regelbundet så det är lätt att ta en spontan utflykt till Lapad området. Man kan även välja att bo på en resort längs med busslinjen och smidigt och billigt ta sig in till Dubrovnik. |
Vi gick av vid ”Batala” som ligger vid den stora hamnen för att där påbörja vår långpromenad runt halvön. Promenaden heter Setnica walking trail. Den första biten av promenaden låg mestadels i skugga vilket var tacksamt då temperaturen gick upp till 29 grader den här dagen.
Ju längre ut på udden man kom desto större och lyxigare blev hotellen. Vi gick in och kollade på president hotell. Det kändes mest stort och opersonligt men med en fin uteplats/ bar som låg med vacker utsikt mot havet.
Sen gick vi vidare till baren ”On the rocks” där jag råkat se på google att baren serverar pina coladas som såg väldigt goda ut. Vi kunde inte motstå frestelsen och satte oss ner och tog varsin pina colada i deras vackra bardel.
Efter detta hotell märktes det tydligt att man kommit till de, om möjligt, ännu lyxigare delarna av Lapad. Här ligger hotellen och restaurangerna högt upp och har helt makalös utsikt. Kustlinjen var dramatisk och här och fanns det plats för sol och bad från klippor. Vandringsleden man gick på blev bredare och kantades av blommor och grönska. Allt var mer tillputsat och det var tydligt att det är fler som rör sig här än i den delen där vi började vår promenad. Det bar också tydligt att de flesta som bor på hotellen här har tjocka plånböcker. Det tog emot att gå förbi dessa otroligt vackra uteserveringar. Men vi kunde ju inte sätta oss överallt. Och vi hade siktet inställt på hotellet Villa Malo More som har den kända baren cave bar. Där köpte vi varsitt glas vin och lite snacks och vilade en stund.
| Hotel More som har den berömda Cave bar |
| Hotel Mores restaurangdel |
| Hotel Mores bardel som ligger precis utanför The Cave bar |
När vi
kände oss nöjda med utflykten letade vi upp närmsta busshållplats (Bus stop #6 south) på
gatan ”Ul.Kralja Tomislava) och vid 13.30 tog vi bussen tillbaka till gamla
stan.
När vi kom fram besökte vi Fort Lovrijenac som ligger nära busshållplatsen.
Sedan tog min mamma ett dopp vid Beach Šulić medan jag kikade in Beach bar dodo som ligger precis vid stranden. Beach bar dodo är bara ett hål i väggen med några träbänkar som ligger fint uppe på en klippa ovanför den steniga smala stranden. Området med sittplatser såg inte alls ut som på bilderna som jag googlat och som var tagna 5 år tidigare. Då fanns det en bar, stolar och bord, några gungor och det var mer inbonat med lite prydnader. Nu var det mer kalt. Jag kan tänka mig att det kan ha att göra med att vi var där i September. Under högsäsong är det kanske mer anordnat och tillfixat. Jag blev inte så sugen på att slå mig ner utan satte mig på en skuggplats nedanför baren och väntade på att min mamma badat klart.
Efter ombyte tog vi en drink på baren Bard Mala Buža som till skillnad från Buza bar hade öppet. Det var till att börja med svårt att hitta dit. Ingången är genom att gå in genom ett hål i stadsmuren. Inte undra på att den brukar kallas för ”the secret bar”. För en gång i tiden så var den det. Men nu är det många som lyckas hitta hit. Enligt en hemsida som jag läst på så skall baren ha öppet året runt. När vi var där var det svårt att få platser men tillslut lyckades vi. Vid det här laget kände jag mig ganska rejält förkyld och energin var inte på topp. Men jag kunde trots det inte motstå en frestelsen att ta en aperol spritz.
Sedan gick vi vidare till den populära restaurangen Lady PiPi. Vi var på plats klockan 17, en timme innan restaurangen skulle börja servera middag. Vi beställde in en flaska vitt för att ha under hela sittningen. Ganska snart fick vi göra vår middagsbeställning. Vi beställde tonfisk och jätteräkor som kom direkt från grillen. En helt otrolig kväll.
Dag 5 - Tisdag 23 september
På natten hade jag en jobbig hosta och rösten var fortfarande mycket svag. Vi åt frukost på trappan och 8.30 tog vi lokalbuss 8 från busstorget (vi åkte fortsatt fritt med våra Dubrovnikpass) till det övergivna lyxhotellet Hotel Belvedere som numer tagits över av ett gäng hemlösa katter.
Hotel Belvedere öppnade 1985 och stängde ner 1991 under det Kroatiska självständighetskriget. Det fungerade som skyddsrum och blev flyktingförläggning innan det efter att ha bombats hårt övergavs. Game of Thrones har spelat in scener här (Oberyn Martells död) och platsen lockar en hel del fotografer. Trots att det 2014 köptes upp av en miljardär är det fortfarande bara ruiner kvar av det som en dag var ett lyxigt hotell. Det sägs att det finns planer på att bygga ett nytt, modernt hotell på platsen men processen går långsamt. Den som lever får se. Om man är intresserad så finns det Youtube klipp där personer tar sig in i byggnaden och filmar samt även visar scener ut Game of Thrones som spelats in där. Sök på "Inside the abandoned game of thrones hotel" med Little Shameless.
Bussen körde först ut till stora hamnen och vände för att sedan byta riktning och köra mot slutstationen Viktorija. Vi gick av vid slutstationen. Sedan tog vi en trappa (Ul. Frana Suplila) ner till gatan Ul Vlaha Bukovca. Vi följde vägen tills vi efter en kvarts promenad från busshållplatsen kom fram till det gamla nedgångna hotellet.
Vi vandrade runt lite på hotellområdet. Vi hade katter som sprang runt oss och jag tyckte det var lite småläskigt med skylarna om rasvarning och allt krossat glas i området.
| En av flera pooler på området |
| En övergiven hiss som tog gästerna ner till stranden nedanför hotellet |
På vägen tillbaka stannade vi till vid stranden Plaza Sveti Jakov. Innan vi
gick ner mot stranden mötte vi en av männen som arbetar på restaurangen vid
stranden som var i full färd med att fira ner ingredienser till maten som
skulle lagas den dagen. Plaza Sveti Jakov är en strand där mestadels locals
hänger. Det tar ungefär 25 minuter att gå dit från gamla staden eller 6 minuter
med taxi.
Från stranden har man en vacker utsikt mot Dubrovniks gamla stadskärnan.
Vi åt svart risotto med fisken Sipa till lunch. Servitören berättade att Sipa är en fisk som inte finns i öppna hav utan bara i vissa specifika områden i Kroatiska vatten. Man får bara fånga fisken på specifikt utmärkta områden. Fångar man fisken på annan plats riskerar man två års fängelse. Det svarta i risotton kommer från att fisken släpper ifrån sig den svarta oljan precis innan den dör. Oljan innehåller mycket mineraler och är tydligen jättenyttig. Jag kände ytterst lite smak på grund av min förkylning men av det jag kunde känna så var det gott. Hög sälta och en stark fisksmak. Min mamma som var helt frisk och kry älskade rätten.
Efter lunchen
tog vi oss ett dopp i havet.
Sedan fortsatt promenad mot gamla stan. När vi närmade oss stadsmuren gjorde vi
ett sista stopp på Hotell Excelsior som jag läst en del om. Hotellet har en
helt magisk utsikt över gamla hamnen med Banje beach som förgrund. Här tog vi
en kaffe. Jag tycker verkligen att man skall gå och ta ett glas eller något att
äta på deras uteservering när man är i Dubrovnik.
Innan vi
gick tillbaka till rummet besökte vi museerna Dominican Monastery Dubrovnik och
Franciscan Monastety museum.
Efter att ha vilat en stund på rummet åkte vi lokalbuss 17 upp till Mount Srđ (även denna resa åkte vi gratis med Dubrovnikpasset). Genom att ta lokalbussen istället för linbanan upp till toppen tjänade vi in 60 euro. Resan med bussen var bitvis helt magisk med utsikt över den gamla stadskärnan och ön Lokrum. Bussen var liten och tog sig upp för slingriga vägar.
För bästa utsikt under bussturen rekommenderar jag att man sätter sig på höger sida i bussen (motsatt sida mot chauffören). Utsikten under bussresan är otrolig. Vi gick av vid busshållplatsen Bosanka.
När vi kom körandes med bussen såg jag en skylt som gjorde reklam för restaurang Konoba Dubrava som jag läst gott om och gärna hade velat äta en middag på. Klockan var 17 så det passade ju perfekt. Jag hade flera veckor tidigare bokat bord på Panorama
restaurant och lyckats få ett bord på första raden men vi hade samma dag beslutat oss för
att avboka bordet då jag kände mig sjuk och det därmed inte kändes värt de höga
priserna. Och nu kände jag mig extra nöjd med den planeringen. Vi satte oss på
Konoba Dubrava och beställde in en fin ny-grillad köttbit med pommes och sås.
Till efterrätt åt vi äppel- och körsbärs strudel med glass.
Efter middagen började vi gå mot toppstationen. Promenaden dit var otroligt vacker.
Vi tittade runt lite på området runt stationen och restaurangen innan vi gick tillbaka samma väg som vi kom ifrån.
Det hade varit en lång väntan på nästa buss så vi beslutade oss för att gå hela vägen ner istället. Promenaden ner till stadskärnan började vid busshållplatsen och nästan hela slingan var upplyst.
Dag 6 - Onsdagen 24 september
Så var vi framme vid sista timmarna i Dubrovnik. Vi tog en morgonpromenad, precis som alla andra dagar.
Efter
promenaden åt vi en mysig frukost på Bistro Revelin. Jag kan varmt rekommendera
en frukost här. Alternativt en middag eller ett glas.
Medan vi satt och åt frukost kunde vi se hur grupper samlades och flockade sig runt olika guider i väntan på att deras guidade tur i Dubrovnik skulle börja.
Sedan tog vi en andra kaffe på Cogito coffee som jag läst skulle ha otroligt gott kaffe. Jag tyckte inte kaffet var så gott tyvärr.
Sedan var
det dags att gå och hämta vårt bagage och ta flygbussen ut till flygplatsen.
| Bussen till flygplatsen avgår vid Libanestationen där man går på när man skall upp på Mount Srđ. |
Efter att jag kom hem såg jag på ett instagram-konto som tillhör en guide i Dubrovnik att man bara några dagar efter att vi åkte därifrån började spela in den femte säsongen av serien Outer Banks i Dubrovnik.
| Under inflygningen mot Arlanda kunde jag se området som vi bor i |
Budget
Flyg: 5500 kr tur och retur för två vuxna
Hotell: 11.500 kr för 5 nätter, 2 personer
Kostnader under resan: 17.200 kr
= 34.200 kr (17.100 kr/p)
(Men under resan åt vi lyxigt och unnade oss en hel del drinkar och annan lyx)
Nästa
resa till Dubrovnik (eller närområdet)
Egentligen känner jag att jag har sett Dubrovnik. Den gamla stadskärnan är
liten och på de dagar vi var där hann vi se det mesta som jag hade planerat.
Men det var verkligen en härlig vibe i staden så jag kan mycket väl tänka mig att
komma tillbaka för att visa Dubrovnik för någon av mina nära och kära.
Dubrovnik ligger bara ett stenkast från Montenegro och på bara två timmars
bilkörning kan man befinna sig i staden Kotor som jag tycker ser fantastiskt
vacker ut. På 2,5 timme med bil är man i Mostar som kanske ser ännu mer
lockande ut. Mostar ligger i Bosnien och Hercegovina. Den ikoniska gamla bron
"Stari most" dyker upp i mina sociala medier hela tiden och
verkar göra sitt bästa för att locka mig dit. En ort som verkar vara på
framfart. Jag kan se att jag i framtiden kommer boka en resa för att bila runt på
Balkan, och då kanske det blir ett stopp även i Dubrovnik.
Tillbaka i staden skulle jag nog upprepa det mesta av det jag gjorde under
denna resa. Utöver det skulle jag gå en promenad längs den vackraste biten i
Lapad-området under solnedgång och äta en middag på restaurang Levanat som
ligger otroligt vackert vid havet. Hade jag varit sugen på härligt häng och sol
och bad hade jag bott någon natt ute i Lapad området, på ett av de vackra
hotellen och spenderat dagen på en av klipporna längs med strandpromenaden.
Jag skulle äta frukost på restaurang Rudjer som ligger centralt innanför
stadsmuren på ett torg med en vacker kyrka framför sig. Eller på en grön
innergård som också den tillhör restaurangen. Jag skulle dricka ett glas bubbel
på Fratellos Prosecco bars terrass. Jag skulle besöka stranden Pasjača Konavle
- Pasjača beach, en smal strand som ligger intryckt under höga klippor och som
man endast kommer ner till via branta trappor (denna vill jag verkligen inte
missa om jag kommer tillbaka). Jag skulle besöka Dance beach som skall vara ett
lättillgängligt badställe nära stadskärnan dit de flesta turister inte hittar.
Här hittar man tydligen mest lokalinvånare och under högsäsong finns det en
liten bar. Man kan hoppa från klipporna eller ta stege ner i havet om man
föredrar det. Man har sol hela dagen och på kvällen kan man njuta av en vacker
solnedgång.
Jag skulle
gå och kolla in Grand Hotel Imperial. Det var en sak som jag missade under min
vistelse. Hotellet ligger precis vid den stora busstationen. Jag skulle även gå
till hotell Argentina (Grand Villa Argentina) för att se om renoveringen av det
populära hotellet är klar. Jag skulle ta en vinprovning på D´vino Wine bar.
Detta hade jag planerat in men min förkylning satte stopp för det. Och besökt
Mr Foster bar och kanske även Zox Box. Jag hade ätit middag på restaurang Zuzori
och bokat bord på Above 5.
| Grand Hotel Imperial |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar